FÄRDIGRESEARCHAT FÖR EN STUND

Jag får nu anta att jag har ”researchat” klart för en stund. Jag märket att det här projektet följer ungefär samma mönster som mina tidigare här på HDK, inte i innehåll utan i form.

I början har jag bara en aning om vilket område jag rör mig i.

Sedan har jag en ganska lång förvirrad sökarfas då jag gör en massa associationer och utsvävningar som inte riktigt har med ämnet att göra men som ändå är en mycket viktigt del i arbetet att ringa in det egentliga intresseområdet.

När detta, många gånger långsökta och till synes förvirrade, arbete börjar utkristallisera en tanke som känns relevant och sammanhållen,,, då är det dags att ”sätta ner foten” (som Katti brukar uttrycka det (och referera till Christian Wiedeberg)).

Det är just där jag befinner mig nu.

I detta läge är det intressant att gå tillbaka i sin dokumentation och se på arbetet mer utifrån. Varje gång visar det sig att jag faktiskt haft en ganska tydlig linje (ofta löpandes parallellt med flera andra spår) redan från början men som har varit omöjlig att se undertiden.

Jag tror inte heller att det alltid är önskvärt att se detta spår i ett för tidigt skede eftersom jag då tenderar att låsa in mig i ett alldeles för snävt tankemönster.
_________________

Tänker på det här med gestaltningen och rapporten hur det på samma gång som det är ett arbete faktiskt kan fokusera på två olika saker. Eller kan det det?

Jag ser det som mitt gestaltningsarbete har tre tydliga spår som nu håller på att reduceras till ett :
1) Tankarna kring kunskapande och identitet.
2) Förhållandet mellan teori och praktik (eller vetenskap och konst om man så vill), deras beroendeställning till varandra.
3) Min egen process.

I det gestaltande arbetet tenderar jag att mer och mer fokusera på nummer ett. Hur identiteten förändras i takt med att man lär sig nytt. Hur förvirrande det kan vara när gamla tankemönster sätts i gungning. Hur man måste försöka att ständigt förhålla sig kritiskt till sina tankar och vara beredd att omformulera och förändra sina uppfattningar. Jag har också en tanke om att de tre spåren håller på att smältas samman till ett... jag tror att jag funnit en gemensam nämnare (en koppling, en bro) för gestaltande processer, identitesskapande, vetenskapligt förhållningssätt och pedagogik... men det får bli ett senare inlägg.

I den del som består av en skriftlig reflektion kring det gestaltande arbetet, alltså rapporten, tenderar jag att fokusera på processen eftersom jag upptäckt ett mönster i mitt arbetssätt som verkar vara återkommande vilket känns intressant att skriva om.

Men jag skulle också kunna göra en mer sammanhållen helhet genom att i texten ha samma fokus som det gestaltningen nu har intagit.

Det senare kanske är mer önskvärt.